Möhippa

Om det här är tacken för att man är ledig så vill jag aldrig mer vara det. Nyser en gång i sekunden. Snorar konstant. Och vaknade upp med vad som kändes som världens bakfylla. On top on that så sover jag dåligt.

Jag: Åh, jag måste bara ta av mig skorna. Min stortå har domnat bort. Jag ska visa dig en Second hand-butik som tydligen ska vara bra nere vid hamnen. Är någon form av loppis/Second hand så den ska vara öppen längre.
Syrran: Okej, låter bra, hoppas jag hittar allt jag behöver där. Men jag skulle behöva hem innan affären på Michaels gata stänger.
Jag: När stänger den?
Syrran: Klockan sex.
Då sitter du och äter buffé påväg till Riga(?) gullet
Jag: Okej, men det hinner vi. Det ska dock vara en bit bort, men åh, visst är det skönt att gå här nere vid hamnen?
40 minuter senare
Syrran: Ehm, Linn, här kommer ju en till båt...
Jag: Åhfan, jag kom inte ihåg om det var före eller efter Silja Line... Jag ringer och kollar!
Hej, vart ligger den någonstans?
Det är Birka-båten precis efter Patricia där.
Jag: Jaha! Okej, men då vet jag vart affären ligger!
Syrran: Jag ska nog unna mig tunnelbana hem sen...

Nu sitter hon på båten, ingen aning om vad som väntar när hon kommer hem. Mina chockrosa klackskor åkte på mina sönderpromenerade fötter. Ett under att jag ens kan gå idag. Ett glas rosé med faster och sen i säng. Nu sitter jag här. Igen.