Limpan

Jag gillar Stockholm. Har jag kommit underfund med nu efter många års hat. Till exempel när jag sticker till Dag Livs på fridhemsplan, kikar lite på frallor, och fram till mig kommer en dam.

Dam: Vill du veta ett gott bröd!?
Jag: Javisst!
Dam: Det här är gott, det här också och det här! Det är bakat på ett grövre mjöl. (Springer runt hela brödhyllan) Det här! Det är hemskt gott, det är bakat på durummjöl. Och det här! Det är bakat på dinkel! Det här, det är lite sött, det är bara för att det är krossat havre. Det här, det är danskt bröd, danskar är ju kända för sitt bröd. Har du hört talas om smörrebröd? Min mamma jobbade som brödbagare på Solna bageriet. Det här brödet, det är mörkt. Fazer, det är tyskt bröd. Lätt att frysa in. Jätte gott.

And she went on and on and on.
Och det roliga var - hon jobbade inte på affären. Men det var ju jättemysigt!
Om jag hade gjort samma sak i Leksand, gått fram till någon Leksing på hemköp och frågat om han ville ha tips på bröd, jag lovar, han hade ropat på securitas och jag hade släpats ur affären i tron om att jag var en psykopoat.