Det inte allt för många vet är att jag i själva verket är en kopiös nörd, eller vad kanske alla vet. Jag har varit på Dreamhack - för de som höjer på ögonbrynen svarar jag att jag mest spenderade tiden till att plåta, men visst spelade jag. Jag tycker fortfarande att UT (Unreal Tournament) är bland världens roligaste spel. Jublade när jag drog av en headshot på en frekvent CS-spelande kille. Och roligaste banan på CS är Rats. Okej, om jag hade sagt Dust så hade jag varit läskig. Det är väll det som skiljer mig från ärke-nördarna, men att jag ens kan namnen bådar inte gott. Japan är fortfarande drömresemålet då jag fortfarande anser att japaner är guds gåva till jorden vad gäller fantastisk teknik. Antagligen dem som kommer att vara ansvariga för jordens undergång i framtiden också. Men no biggie, det tar vi då. Då jag spenderade många kvällar med att kolla på Naruto och Bleach så följde dagarna med att lyssna på musiken som hörde anime till. Manga var dock aldrig min grej.
Samt att jag är en fruktansvärd prylbög. Helst så ska alla teknikprylar komma i vitt vilket förklarar mina datorer, hörlurar och liknande.
Så för er som inte visste, there you go. Det är den lilla pinsamma delen av mig, typ som att man inte vågar erkänna att den där egentligen über-dåliga låten på radio faktiskt är bra.
1 kommentar:
Jag älskar nördar. Nörderier är fan bland det bästa som finns. En nörd för mig har en solklar positiv egenskap - en hängivenhet man sällan skådar. Förutsatt att det är ett ämne som någorlunda kan engagera mig. Dvs INTE bilar eller 1800-talshistoria.
Be a proud nerd! :)
Skicka en kommentar