Det var länge sedan jag kände mig tillfredsställd yrkesmässigt. En känsla jag saknar. Värdesätter. Älskar. Jag vet inte hur jag ska fylla på mitt sjunkande skepp med bränsle. Saken är den att jag går runt och oroar mig för mycket om det också. Men jag vet inte. Det är en parasit som lever och för tillfället bygger ett bo i en artär som går rakt igenom hjärnan. Artären förser inte hjärnan med blod. Den förser hjärnan med för mycket att tänka på. 

"Du kanske har lätt blödarsjuka, eftersom du lätt får blåmärken?"

Det är läge att tappas på mina artärers synonym till blod. Tack.